Ett köldmedium är en kemisk förening eller en blandning av olika kemiska föreningar.Köldmedium i värmepump
I värmepumpar finns köldmedium. Det är en grundbult i värmepumpens funktion.
Certifierad installatör krävs vid vissa värmepumpsinstallationer
För att installera vissa värmepumpar, måste man vara certifierad. Polarpumpen anlitar självfallet endast installatörer som innehar de certifieringar som krävs. Beställer du din installation via oss, kan du alltså självklart känna dig trygg med att allt kommer att utföras enligt lag.
Lagen gör skillnad på anläggningar som är hermetiskt slutna eller inte. I en hermetiskt sluten anläggning är köldmediekretsen redan sluten och det krävs alltså inget ingrepp i köldmediekretsen på plats. I en icke-hermetisk anläggning sluts köldmediekretsen vid installationen och då krävs en certifierad kyltekniker enligt lag.
- Krav på kyltekniker: luft-luftvärmepump, luft-vattenvärmepump med split-utförande, fast installerad AC med spilt-utförande
- Inte krav på kyltekniker: luft-vattenvärmepump med package-utförande eller monoblock-utförande, frånluftsvärmepump, bergvärmepump
Du kan självklart köpa installation av oss på Polarpumpen, oavsett om du behöver en certifierad kyltekniker eller annan behörighet.
» Mer om att köpa installation av Polarpumpen
Vad är köldmedium?
Ett köldmedium är ett ämne som används för att transportera värme. Köldmedium används både i maskiner som värmer, exempelvis värmepumpar, och i maskiner som kyler såsom kylskåp, frysar och luftkonditionering. I alla maskinerna flyttas värme. För att kyla flyttar man bort värme och för att värma flyttar man dit värme.
I dessa maskiner manipulerar man med fysikens lagar. Genom att ändra trycket på köldmediet, kan man flytta dess kokpunkt. På så vis kan man tvinga det att koka vid riktigt låga temperaturer (där det hämtar värme) och kondensera vid betydligt högre temperaturer, för att på så vis lämna ifrån sig värme.
Köldmedium och miljön
Tyvärr är köldmedier med riktigt bra egenskaper sett ur ett värmeflyttarperspektiv, som regel inte lika bra för miljön. Om köldmediet läcker ut, kan det skada miljön. Det finns två sorters påverkan på miljön – påverkan på den globala uppvärmningen och påverkan på ozonskiktet. Montreal-protokollet som skrevs under 1987, gick ut på att man skulle fasa ut bl.a. köldmedier med en negativ påverkan på ozonskiktet; idag är de helt förbjudna. Detta har gett resultat; ozonskiktet återhämtar sig långsamt.
Påverkan på växthuseffekten - Global Warming Potential (GWP)
Med Global Warming Potential menas hur stor påverkan ett köldmedium har på växthuseffekten, vid ett eventuellt läckage. Man jämför med vanlig koldioxid, som har värdet 1. Ibland talar man istället på svenska om koldioxidekvivalenter.
Påverkan på ozonskiktet - Ozone Depletion Potential (ODP)
Med Ozone Depletion Potential menas hur stor påverkan ett ämne har på ozonskiktet. Köldmediet R11 har värdet 1, och andra köldmedier jämförs alltså mot detta. Det är köldmedier som innehåller klor (grupperna CFC och HCFC) som kan skada ozonskiktet. Idag tillåts endast köldmedier med 0 i ODP-värde (gruppen HFC).
Freon, f-gas eller köldmedium?
Köldmedium, f-gas och freon är mer eller mindre samma sak. Freon är egentligen ett produktnamn och användes förr generellt för att beteckna köldmedium. I Sverige är namnet så starkt förknippat med de förbjudna köldmedierna, som kan påverka ozonskiktet, att ordet sällan används. Idag pratar man istället om f-gas (flourerande växthusgas) eller köldmedium. Flourerande innebär att flour ingår i den kemiska föreningen. Alla köldmedier är inte flourerande växthusgaser.
F-gasförordningen reglerar användningen av köldmedium
F-gasförordningen 517/2014 är framtagen av EU och har som mål att minska utsläppen av f-gas med ⅔. Den nya förordningen trädde i kraft i januari 2015 och ersatte därmed den tidigare versionen. I förordningen regleras exempelvis vem som får installera system med f-gas, hur f-gas ska återvinnas, i vilka fall det krävs läckagekontroller och hur mycket f-gas ett system får innehålla.
Den största förändringen i och med den senaste förordningen är att man gått från att räkna på hur stor mängd köldmedium som används i olika maskiner, till vilken potentiell miljöpåverkan köldmediet har. Successivt ska man också trappa ner på användandet av köldmedier med högt GWP-värde.
Vilka köldmedium används?
Det är främst två köldmedium som används i värmepumpar idag. Det rör sig om R410a och R32. R32 är den senaste flugan; ett resultat av den nya f-gasförordningens krav på nedtrappning av köldmedier med högt GWP-värde. R32 har ett betydligt lägre GWP-värde än R410a, och dessutom behöver man inte använda lika mycket. Den potentiella påverkan på växthuseffekten sjunker därmed till ca 22 %, om man använder R32 istället för R410a.
I tekniska data anger vi vilket köldmedium som används och i vilken mängd.
Tekniska data för köldmedierör
I tekniska data kan du utläsa en massa information runt vad som gäller för köldmedierrör till den aktuella värmepumpen. Detta är egentligen information till installatören och inget som du behöver fundera närmare på.
Vi anger:
- Hur långa köldmedierör det får vara – maximalt, minimum och utan att det krävs påfyllning av köldmedium.
- Hur stor höjdskillnad det kan vara mellan utedel och innedel.
- Vilken typ av röranslutningar som ska användas.
- Hur mycket köldmedium som ska användas vid påfyllning.
Återvinning av köldmedium
En värmepump ska lämnas in till återvinningscentralen, när den inte längre ska användas. I de fall där köldmediekretsen slutits på plats, måste en certifierad kyltekniker enligt lag, ta hand om avtappningen av köldmedium. Om du vill ersätta en gammal luftvärmepump med en ny, kan vår installatör hjälpa dig med nedmonteringen. Du finner mer information på produkten för installation, om vad som gäller.