Farliga ämnen i hus

Ett hus kan tyvärr ibland innehålla farliga ämnen som potentiellt kan skada de som bor i huset. Många av ämnena beror på att man tidigare använde ämnen för att de hade en del positiva egenskaper, samtidigt som man inte var medveten om vilka skador de kunde orsaka. Vissa ämnen är endast skadliga om man gör ingrepp i material, medan andra ämnen avsöndras kontinuerligt.

Radon – det mesta kända farliga ämnet i hus

Radon är en gas som uppstår när radium faller sönder. Gasen är helt luktfri men är skadlig för människor. Radon bildas i berggrunden och läcker upp genom marken när marklagren är luftgenomsläppliga. Olika områden är olika utsatta för radon. Om en huskonstruktion är oskyddad tar sig radon in i bostadsytan. Då värmen från huskonstruktioner skapar goda förutsättningar för radon att ta sig upp genom marken är det viktigt att husgrunder byggs på ett sätt som bildar en radonbroms som bromsar eller ventilerar bort radon.

Radongas kan också avges från ämnet blåbetong som tidigare användes i hus. Huvudingrediensen i blåbetong är uranrik alunskiffer och blåbetong avger både radongas och gammastrålning. Man slutade tillverka blåbetong 1975, men det har använts i husbyggen, reparationer och ombyggnationer ända fram till 1985 och kan alltså förekomma i alla hus som är äldre än så.

» Läs mer om radon

Asbest – vanligt i äldre hus

Asbest användes förr flitigt, då det har många bra egenskaper. Det är mycket hållbart och isolerar mycket bra både när det kommer till värme och ljud. Asbest används som ord för flera stycken olika mineraler, även om den vanligaste sorten är krysotil eller vit asbest. Asbest har exempelvis använts som brandskydd, värmeisolering, ljuddämpning och i färger.

Den mest kända produkten av asbest är troligtvis eternitplattan, som är gjord av asbestcement. Asbestcement är krossad asbest som blandats med cement.
Problemet med asbest är att det är farligt att andas in. Det är dock inte farligt att ha asbest i ett hus, eftersom det bara är när man jobbar med det som asbestfibrer hamnar i luften. Dessa fibrer är ofta väldigt många och mycket lätta, vilket gör att de kan stanna i luften under en lång tid. Asbestfibrer orsakar många olika sorters allvarliga lungsjukdomar, och kan ge cancer.

Om det måste göras ingrepp i ett material som innehåller asbest krävs bland annat tillstånd från Arbetsmiljöverket, speciell utrustning och utbildning. Att ha asbest i ett hus anses dock inte vara farligt, så länge man lämnar det i fred.

PCB kan finnas i golv samt fogmassa

PCB eller polyklorerande bifenyler är en grupp industrikemikalier, som ibland kan förekomma i hus. Det gäller särskilt i golv och fogmassor. Sanering krävs om en byggnad innehåller PCB. 1973 förbjöd man i Sverige PCB i allt utom slutna system och 1978 förbjöd man all ny användning av ämnena.
PCB är farligt både för miljö och hälsa. Det kan ge leverskador och är cancerframkallande. PCB överförs också i mycket stor grad till foster och kan orsaka psykiska problem hos barn eftersom det påverkar hur barnets nervceller utvecklas.

Formaldehyd i spånskivor, plywood och andra träskivor

Formaldehyd eller metanal används som bindemedel i exempelvis lim och kan alltså användas för att foga samman träskivor av olika slag, såsom spånskivor och plywood. Det förekommer också i mineralull, färg, lack, hudvårdsprodukter och cigarettrök. Ämnet formaldehyd kan orsaka både cancer och allergier. När man bearbetar träskivor kan formaldehyd friges. Träskivor som blir fuktiga kan också frigöra formaldehyd.

I Sverige får man idag varken tillverka eller importera träbaserade skivor som avger mer formaldehyd än 0,124 mg/m2. Kraven på hur mycket formaldehyd något får innehålla har successivt skärpts, så äldre material innehåller ofta mer än nyare material. Samtidigt har mängden formaldehyd i äldre skivor sjunkit med tiden och de mätningar som gjorts visar på att äldre material nu inte innehåller mer formaldehyd än nytt. 2004 konstaterade WHO:s organ för cancerforskning, IARC, att formaldehyd var cancerframkallande, men redan innan hade svenska Kemikalieinspektionen varnat för ämnet.

Giftiga impregneringsmedel som skyddar mot fukt och mögel

Det finns några behandlingsmedel eller impregneringsmedel som använts och i vissa sammanhang fortfarande används för att skydda mot mögel och fukt. Dessa bör dock inte användas i hus, då de är giftiga.

Boracol är ett behandlingsmedel som används för att skydda trämaterial från insekter, svampar, fukt och mögel. Boracol impregnerar trämaterial och sänker vattenaktiviteten i det. På så sätt hindras tillväxt av mögel. Produkten används ofta som en mögeltvätt men bör snarare betraktas som en konserverande substans. Rätt använt är Boracol en bra kemikalie mot röta och insektsskydd. Man bör ändå veta om att Boracol är giftigt och kan ge nedsatt fortplantningsförmåga samt fosterskador.

Kreosot är ett impregneringsmedel för trä som är väldigt giftigt. Före 1980-talet fanns inga begränsningar för hur kreosot fick användas vilket innebär att äldre byggnader kan innehålla kreosotimpregnerat virke. Idag finns det starka bestämmelser för hur kreosot får användas, endast yrkesmän med utbildning får behandla ämnet. På grund av att kreosot är cancerframkallande och har flera hälsofarliga egenskaper får kreosotimpregnerat trä inte användas vid bygge av något material som kan komma i hudkontakt med människor. Lekplatser, behållare för odling, parker och alla typer av byggnader är exempel på där kreosotbehandlat virke är förbjudet.

Pentaklorfenol är en kemisk substans som är starkt giftig mot alger, bakterier och hussvamp. Kemins effekt mot mögel och svamp är en anledning att exempelvis ledningsstolpar behandlas med pentaklorfenol för att öka hållbarheten. En ledstolpe som behandlats med pentaklorfenol ökar sin livslängd med nästan 30 år. Då pentaklorfenol är giftigt för svampar och mögel har det använts flitigt för att behandla trävirke till husbygge. Tanken var att huset då skulle vara skyddat mot framtida mögelangrepp. Pentaklorfenol är giftigt även för människor och släpper ifrån sig starka emissioner. Det är inte ovanligt att hus byggda före 1978 är behandlade med kemin. Användningen av pentaklorfenolbehandlat virke i huskonstruktioner förbjöds 1978. Det är inte heller tillåtet att använda behandlat virke i byggnationer som kommer i kontakt med människor. Exempelvis är det förbjudet att använda pentaklorfenol när man bygger lekplatser och parker eller i virke som kommer i kontakt med odling.

CCA har använts för att impregnera trä för utomhusbruk, men har i vissa fall även byggts in i hus. Medlet innehåller bland annat koppar, krom och arsenik. Om CCA finns i huset kan ämnena, såsom arsenik, föras över till inomhusluften. Detta gäller särskilt om materialet angrips av mögel. Man började fasa ut CCA-användning på 90-talet och 2004 förbjöds CCA som träskydd.

Flytspackel med Kasein utsöndrar ammoniak

Från slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet användes kaseinhaltigt flytspackel flitigt i Sverige. Om fuktigheten i golvet blir högre än 75 % kan detta protein istället omvandlas till ammoniak. Det vanligaste är att man ser missfärgningar på de för tiden typiska korkmattorna eller parkettgolv. Ammoniak är mycket frätande och som människa kan man skadas om man äter det eller om man får det på huden eller i ögonen. Att andas in ammoniakgas kan ge andningsbesvär eller lungskador, vid hög koncentration av ammoniakgas.

Produktrådgivning

Kundservice